Att agera i en tankevärld 
Hanna och Alice berättar att de ofta leker skola. Båda tycker att skolan blir roligare i leken än vad den är i verkligheten. När Hanna och Alice leker blir skolan oftast lite häftigare. Den kan tillexempel ha en speciell inriktning som språk eller balett. En stor del av leken handlar också om vad de gör på fritiden, efter skolan.

Alice: Jag tycker att det blir mycket roligare att leka skola för att då leker man inte lika långa lektioner.

Hanna: Att jag och Alice till exempel, det är ju rätt stor åldersskillnad så då blir det lättare att leka att man kanske går i samma klass, att man är i samma ålder, att man är bästisar. Man går in i en annan roll. Alice blir till exempel lite äldre. Till exempel tio, men då blir jag också lite yngre så att det möts på något sätt. (…) Förut när vi inte hade skåp i skolan så brukade detta vara en ganska stor och viktig grej i leken. Att man hade ett skåp. Då tog vi bokhyllan och satte in grejer. Det kändes som att man var lite större när man hade skåp. (…) När vi är hos våra kusiner brukar vi också leka att vi har en detektivklubb och då är det liksom vardagagen, men sedan händer någonting i leken. Att vi går i skolan och är olika personligheter men sedan så har vi en deckarklubb vid sidan av. Så blir det lite både och, både vardag och äventyrslek.[1]

Genom leken lär sig Hanna och Alice att agera i en tankevärld där de själva kan välja vilken ålder och vilken relation de ska ha till varandra. Det är Hanna och Alice vilja som tillsammans styr hur leken ska se ut. Strandberg beskriver hur barnen går in i leken för att utforska det de inte vet för att ta reda på vad som finns att veta. ”De gör saker tillsammans utan att först veta vad det är de gör, eller varför de gör det de gör, eller hur de ska göra det de gör.”[2] Delaktigheten har föregått själva vetandet. Att vara på plats och att aktivt delta tillsammans med andra är en grundläggande förutsättning för lärande och utveckling i barnens lek.[3]

Genom Hannas och Alices berättelse om mäklarna fick jag möjlighet att följa de fiktiva karaktärerna Monika och Anita. I den här berättelsen använder Hanna och Alice inte några leksaker utan endast rekvisita i form av pennor, handväska, pärm och klackskor. Allting filmas med en DV kamera och tjejerna ser därför berättelsen mer som en film än som lek. Både Anita och Monika arbetar som mäklare och vi får genom berättelsen följa dem då de ska sälja en lägenhet i Aspudden.
Den första spekulanten som kommer för att titta på lägenheten heter Ajno. Hon blir vänligt bemött av de båda mäklarna men allteftersom tiden går blir visningen allt märkligare och märkligare. 

I berättelsen om mäklarna lånar Hanna och Alice uttryck både från deras egen vardag samt från olika TV program som behandlar temat boende. Karaktärerna Monika och Anita skapade systrarna redan för ett år sedan då de själva skulle flytta och gick på flera lägenhetsvisningar tillsammans med deras mamma. [4]Under tiden som de letade lägenhet blev de bekanta med flera ord och begrepp som används inom mäklarvärlden, bland annat ”sjöglimt”. I leken använder de fiktiva karaktärerna andra ord och en annan dialekt än vad tjejerna gör utanför leken. I leken ikläder de sig rollen som vuxna, men även rollen som verksamma och kunniga inom ett specifikt yrkesområde. Detta tyder på att deras fiktiva jag har andra förkunskaper än vad Hanna och Alice själva har. Därför kan deras fiktiva jag behärska saker som systrarna inte riktigt klarar av i verkligheten. I och med att systrarna samspelar både med varandra och med deras fiktiva jag så agerar de därför huvudet högre än sig själva.[5]”Leken innehåller metoder för att utveckla tänkandet.”[6] 
[1] Intervju med Hanna och Alice 10 mars 2011
[2] Strandberg Leif (2006) Vygotskij i praktiken:bland plugghästar och fusklappar, Nordstedts akademiska förlag, sid 67
[3] Strandberg Leif (2006) Vygotskij i praktiken:bland plugghästar och fusklappar, Nordstedts akademiska förlag, sid 67
[4] Hannas och Alices berättelse om mäklarna 8 maj 2011
[5] Strandberg Leif (2006) Vygotskij i praktiken:bland plugghästar och fusklappar, Nordstedts akademiska förlag, sid 166
[6] ibid, sid 163