Identiteter i leken Hanna säger att leksakernas personlighet och identitet beror på vad de leker och vilka andra leksaker som är med. Om hon och Alice leker med Barbie så kan dockorna exempelvis vara annorlunda tillsammans med sina kompisar än vad de är då de är själva. De kan också uppföra sig annorlunda om de är tillsammans med andra dockor som retas. Ibland har dockorna ett band tillsammans i skolan och då kan de låtsas att de är lite coolare än vad de i själva verket är. Eller så kan leken handla om att dockorna går på olika träningar så som gymnastik, balett eller konståkning. Oftast leker Hanna och Alice med barbiedockor som är tjejer. Hanna säger att det mest är tjejerna som bestämmer och att det är de som har personlighet.
Då Leif Strandberg tolkar Vygotskij säger han att leken möjliggör en imaginär värld där tankarna styr över aktiviteten. [1]”I leken utvecklar barnet förmåga att frigöra sig från den omedelbara situationen till förmån för en värld som det själv skapar. Därigenom förändras inte bara barns relation till världen utan även barnets relation till sig självt. Barnet blir ett lärande subjekt.”[2] Genom leken med Barbiedockorna kan Hanna och Alice gestalta olika tänkbara identiteter och personligheter. Leken gör det även möjligt att leva ut olika drömmar som exempelvis att gå utöva balett eller konståkning men även att skapa förståelse för olika sociala identiteter och relationer.
[1] Strandberg Leif (2006) Vygotskij i praktiken:bland plugghästar och fusklappar, Nordstedts akademiska förlag, sid 160 [2] ibid, sid 166