Leksaker 
Nelson och Svenson talar om två olika kategorier av leksaker. Den ena är leksaker som föreställer saker i det verkliga livet, men där funktionen tagits bort.[1]Den andra är leksaker som har försetts med autentiska funktioner som gör det möjligt för barnen att bruka leksakerna på samma eller liknande sätt som de vuxna, vilket kommunicerar lärande.[2] Nelson och Svensson menar att de leksaker som finns på förskola oftast har autentiska funktioner i den verkliga världen, medan de leksaker som barnen brukar i hemmet oftast är föreställande.[3] Denna uppdelning mellan olika leksaker kan ha att göra med den moraliska konflikt som Sparrman beskriver och som uppkommit genom att vuxna har svårt att se på populärkulturella produkter utifrån barns perspektiv. Vissa produkter anses som bra och pedagogiska medan andra som demoraliserande. Detta på grund av att de vilar på olika värdegrunder.[4] Sparrman menar att det är en stor skillnad på hur barn använder sig av och tolkar olika populärkulturella produkter, exempelvis leksaker, och hur vuxna tror att barn använder produkterna. [5] I mitt arbete utgår jag ifrån att en leksak som saknar funktioner som överensstämmer med föremålen i den verkliga världen ändå kan få olika funktioner genom barnens lek. Det jag tittar närmare på är därför vilka funktioner som barnen själva tillskriver olika leksaker.

[1] Nelson Anders & Svensson Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande, Liber, s 60
[2] Nelson Anders & Svensson Krister (2005) Barn och leksaker i lek och lärande, Liber, sid 61
[3] ibid, sid 61
[4] Sparrman Anna (2006) Barns visuella kulturer: skolplanscher och idolbilder, Studentlitteratur AB, sid 24
[5] ibid, sid 24